Behov eller önskemål: Kategorisera utgifterna för en balanserad budget

Gränsen mellan behov och önskemål är inte alltid tydlig

Du vet att hyran är ett behov. Du vet att ett nytt par sneakers (förmodligen) är ett önskemål. Men hur är det med mobilräkningen? Gymkortet? Den lite dyrare mataffären där grönsakerna faktiskt håller hela veckan?

Det är här de flesta budgetar tyst faller samman. Inte för att folk är dåliga på pengar, utan för att gränsen mellan behov och önskemål är suddigare än någon budgetregel låter påskina.

Om du någon gång har provat 50/30/20-regeln känner du redan till grundidén: 50 % av inkomsten går till behov, 30 % till önskemål och 20 % till sparande. Enkelt nog på pappret. Men så fort du sätter dig ner och börjar sortera dina faktiska utgifter blir det snabbt krångligare.

Låt oss reda ut det.

Vad räknas egentligen som ett "behov"?

Behov är de utgifter som håller ditt liv igång. Om du slutade betala dem skulle något viktigt gå sönder. Tänk bostad, mat, transport till jobbet, grundläggande räkningar, försäkringar och minimibetalningar på skulder.

Men här blir det knepigt. Matinköp är ett behov. Ekologisk gräsfödd biff varje tisdag är det inte. Bostad är ett behov. En tvåa när en etta hade fungerat alldeles utmärkt? Den extra kostnaden börjar glida över mot "önskemål".

Testet är enkelt: skulle din hälsa, din säkerhet eller din förmåga att tjäna pengar ta skada om du helt slutade betala för det här? Om svaret är ja är det ett behov. Om livet bara skulle bli mindre bekvämt eller mindre roligt är det ett önskemål i behovsförklädnad.

Gråzonsutgifterna som förvirrar alla

Vissa utgifter hör genuint hemma i båda kategorierna. Här är några som skapar mest förvirring:

Internet hemma. Om du jobbar på distans är det ett behov. Om du bara använder det för att streama är det ett önskemål. De flesta hamnar någonstans mittemellan. En billån. Att äga en bil kan vara ett verkligt behov om det saknas kollektivtrafik där du bor. Men skillnaden mellan en pålitlig begagnad bil och en splitterny SUV är skillnaden mellan ett behov och ett önskemål inslaget i månadsbetalningar. Prenumerationer. Molnlagringen som håller dina arbetsfiler säkerhetskopierade? Förmodligen ett behov. De tre streamingtjänsterna du växlar mellan? Önskemål. Och om du tappat koll på vad du över huvud taget betalar för kan prenumerationströttheten kosta dig mer än du tror. Ett gymkort. Motion är viktigt för hälsan. Men ett gym för 15 dollar i månaden och ett boutiquestudio för 120 dollar i månaden fyller i grunden samma syfte. Baslinjen är ett behov. Uppgraderingen är ett önskemål.

Ett enkelt ramverk för att sortera utgifterna

I stället för att älta varje enskild post kan du prova de här tre stegen:

1. Börja med överlevnadsnivån. Skriv ner allt du skulle behöva betala om du förlorade jobbet i morgon och var tvungen att pressa varenda krona. Hyra, basmat, räkningar, transport, försäkringar, minimibetalningar på skulder. Det är din verkliga lista över behov. 2. Hitta bekvämlighetsuppgraderingarna. Titta nu på vad du faktiskt spenderar. Var betalar du mer än baslinjen? Kanske är det den finare lägenheten, märkesvarorna i matkorgen eller det dyrare mobilabonnemanget. De här uppgraderingarna är inget fel. De är bara önskemål som tyst har bott i din "behov"-kolumn. 3. Stå för dina val. Det här är delen som de flesta budgetråd hoppar över. Vissa önskemål är absolut värda att behålla. Målet är inte att skala ner ditt liv till det absoluta minimum. Det är att se till att du väljer dina önskemål medvetet, inte bara halkar in i dem.

Poängen med att skilja behov från önskemål är inte att du ska ha dåligt samvete över dina utgifter. Det är att du ska spendera med avsikt.

Ett verkligt exempel: Sarahs kafébudget

Sarah tjänar 4 000 dollar i månaden efter skatt. Med 50/30/20-fördelningen får hon 2 000 dollar till behov, 1 200 dollar till önskemål och 800 dollar till sparande.

Hon räknade sin dagliga latte för 6 dollar som ett behov, eftersom "jag kan bokstavligen inte fungera utan kaffe". Rimligt nog. Men kaffe hemma kostar ungefär 0,50 dollar per kopp. Behovet är koffein. Skillnaden på 5,50 dollar, gånger 20 arbetsdagar, blir 110 dollar i månaden i önskemål.

Det betyder inte att hon måste sluta med sina lattar. Det betyder att hon nu vet att kafévanan ska tas från önskemålsbudgeten, inte från behovsbudgeten. Hon kanske behåller den och drar ner på något annat. Hon kanske går tre dagar i veckan i stället för fem. Hur som helst väljer hon själv.

Därför spelar det här större roll än du tror

När behov och önskemål blandas ihop händer vanligtvis två saker. För det första lägger du för mycket på "behov" och känner att du inte kan skära ner på något. För det andra får sparandet för lite, eftersom det ser ut som att det inte finns något utrymme.

Vanliga budgetmisstag går nästan alltid att spåra tillbaka till just den här förvirringen. Folk överkonsumerar inte för att de är hänsynslösa. De överkonsumerar för att utgifter som känns livsnödvändiga inte alltid är det.

Att få det här rätt är också vad som gör metoder som nollbaserad budgetering så effektiva. När varje krona har ett jobb tvingas du granska varje utgift ärligt.

Praktiska tips för att hålla kategorierna ärliga

Gå igenom dem varje månad, inte bara en gång. Dina behov kan förändras. Ett billån som var nödvändigt för sex månader sedan är det kanske inte om du har flyttat närmare jobbet. Se upp för lifestyle creep. När inkomsten ökar har önskemål en vana att befordra sig själva till behov. Matkassetjänsten? Den började som en liten present till dig själv och blev sakta "så här äter vi nu". Håll koll utan att krångla till det. Du behöver inget kalkylblad med 47 flikar. En enkel budgetapp där du kan märka utgifter som behov eller önskemål räcker. Något som sBudget fungerar bra för det, särskilt om du helst slipper lämna ut din ekonomiska data till en molntjänst bara för att sortera dina utgifter. Var ärlig, inte hård. Budgetering handlar inte om bestraffning. Om din hobby för 50 dollar i månaden håller dig vid sunda sinnen kan det vara de bäst använda 50 dollar du spenderar. Se bara till att den hamnar i rätt kolumn.

Testet "Skulle jag betala för det här två gånger?"

Här är ett knep till som hjälper när du verkligen kör fast. Fråga dig själv: om du av misstag betalade för den här utgiften två gånger under en månad, skulle du kämpa för att få tillbaka pengarna eller skaka av dig det?

Om du skulle kämpa är det förmodligen ett behov. Om du skulle bli irriterad men klara dig är det troligen ett önskemål. Det är inget perfekt test, men det skär förvånansvärt bra genom mentala krumbukter.

Börja med medvetenhet, inte perfektion

Du behöver inte kategorisera om hela din ekonomi på en eftermiddag. Börja med att välja dina fem största månadsutgifter och ställ en enda enkel fråga om var och en: är det här minimiversionen av behovet, eller betalar jag för en uppgradering?

Det är allt. Inget dåligt samvete. Ingen dramatisk livsstilsomställning. Bara lite mer klarhet i vart dina pengar faktiskt tar vägen, och friheten att avgöra om det är dit du vill att de ska gå.

Om du letar efter ett ställe att börja spåra utan att bli överväldigad håller sBudget det enkelt och privat. Inga bankinloggningar, inga konton och inget lämnar din enhet om du inte slår på Sync. Bara du och dina siffror.

Din budget. Dina kategorier. Dina pengar, som arbetar för dig.